Sömn

Detta återkommande problem. Vågar jag säga att jag nu lite (och då menar jag lite) kan förstå de som säger att "fick man tvåan först hade man kanske inte orkat få fler barn"? Charlie du är på alla vis den finaste, mysigaste, roligaste och gladaste lilla killen i hela världen (tillsammans med din bror förstås) och jag älskar dig över allt annat, men nätterna? Det har gått 11 månader och du har inte sovit en endaste hel natt utan att vakna, äta, skrika eller bara vara vaken. Det sliter på en det vill jag lova. Samtidigt som jag vill att du ska blir större så nätterna blir bättre så vill jag stanna tiden för du växer så fort. Du går, du börjar prata med dina alldeles egna ord, du har humör, äter själv och mycket mycket annat. Natten som var måste jag dock säga var en av de bästa, du vaknade bara en gång vid 00:00 och åt en flaska välling, vaknade sen till vid 04:00 men somnade om efter kanske 5 minuter. Det var verkligen en ok natt. Det behövdes kan jag säga efter helgens uppvaknade 1 gång i halvtimmen och vakentid mellan 03:30-05:00. Förstår inte riktigt hur du orkar? Måste ärvt din fars sömnbehov. Men men sova kan vi väl göra senare i livet :) "Max boll" boken är en klar favorit. Är det detta som kallas syskonkärlek? ;) Kan gå själv men det är jobbigt utomhus.