lördag 25 juli 2009

Snart kryper jag era rackare...

...så det så! Och då kan Ni inte stoppa mig längre. Blomman SKA ner!

Vår lilla kille gör framsteg varje dag. Nu står han på alla fyra och gungar fram och tillbaka. Helt plötsligt i svingen framåt slänger han sig och kommer på så sätt närmare sitt mål. Nu behöver han bara förstå att om man flyttar fram ena armen och ena benet så kommer man framåt, utan att slå i hakan i marken (som så lätt händer när man leker tarzan och svingar kroppen framåt). Men snart kommer det. Snart kan jag. Då Ni!

I övrigt så är just nu Elias stora glädje i livet att få sitta i sin gåstol. Lika fjäderlätt som mammas kroppsrörelse och lika upplyftande som pappas sång svävar Elias fram över parkettgolvet med sin gåstol. Det går fort. Det gör det. Ingen kommer undan. Pang! Rakt in i spisen. Pang igen. En buckla på spisen? Kanske det, men inte en skråma på vår lilla kille bara en mycket glad min. Han tar handduken som hänger över spisen och drar vidare mot nya äventyr. Så otroligt roligt att se!



Mamma visar sina moves till Pappas finsång:




Vilket arv att förvalta!



Elias dansar!

En helt vanlig dag på Luxgatan...

fredag 24 juli 2009

Finbesök gånger två...

Fullt ös hela veckan. Onsdag kom Elias mormor på besök till Stockholm. Dagen bjöd på promenad, lunch, lite shopping och självklart fika. Elias har nu blivit så stor att han under lunchen kunde sitta i barnstol. Helt galet vad tiden går fort. Han njöt till fullo och såg rätt stolt ut får man väl säga. En mycket trevlig dag!

Elias som tidigare inte velat vara i vagnen i vaket tillstånd har denna vecka för första gången testat sittvagn. Vilken skillnad! Nu kan han nöjt åka vagn och ser allt som händer. Vår lilla buskille växer så fort.

Torsdag kom Elias morfar på besök. Det blev en dag i vasamuseets tecken. Vi åkte buss ner till Djurgården. Elias fick för första gången sitta brevid en kändis. Närmare bestämt den tidigare utrikesminsistern Laila Freivalds. Inte så pjåkigt tyckte Elias. Fick dock dålig respons, eller egentligen ingen alls, ifrån utrikesministern. Men men vad är väl en dag på slottet...

Väl inne på vasamuseet sittandes i babybjön (Elias älskar sin babybjörn, skulle kunna spendera varje dag ja varje minut där) på mammas mage busar mamma och Elias lite. Elias skrattar så han nästan kiknar. Folk runtomkring skrattar också. Han är så mysig lillkillen. Han var med en del från början men så fort morfar och mamma hamnade i en guidad tur kring vasa så somnade Elias. Måste ha varit en riktigt tråkig guide. Elias bjöd till och med på en och annan snarkning. Over all, återigen en mycket trevlig dag!

Nu sover vår lilla prins och mamma dricker kaffe framför datorn. Det blir en lugn dag hemma. Regn. Vi laddar inför Tylösand med farmor och farfar nästa vecka. Mysigt!













tisdag 21 juli 2009

Trötta

När vi varit iväg en kväll på fest eller middag är det lite tricky med Elias. Han somnar ju som bekant i famnen vid 20.00 och sover sen ofta hela natten. Problem uppstår när vi ska hem från var vi nu är och han ska ner i sin bilstol mitt i natten. Antingen så märker han inget eller så¨blir han ledsen eller så sitter han bara och halvsover lite på vägen hem. Problemet blir att det blir lite delad sömn och då blir killen trött dagen därpå.

Idag är en sån dag. Vi var på kanonbjudning igår hos Carolinas kusin Fredrik och hans tjej Matilda. Middag och mys hela kvällen. Hem vid halv tolv - 7 mil att åka och lillkillen somnade inte riktigt helt i bilen. Idag har han varit trött och lite ledsen men vi har sett till att han fått vila och leka i sin takt idag och nu slaggar han som aldrig förr. Skönt för honom!

Det är så roligt att se Elias med andra barn och betrakta hur han betraktar dom i deras lek. Det märks att han förstår att dom också är barn och att han vill vara med. Igår satt han och tittade på lilla Ludvig 1,5 år som röjde rejält (hur kul som helst). Elias skarattde och ville delta och det är underbart att se. Snart kan han det!

Carolina är ute och slarvar idag så det blir väl managerspel på datorn hela kvällen nu. QPR!

söndag 19 juli 2009

Fullt ös...

Mycket har hänt i helgen som varit. Sammanfattningsvis; Skuttunge, Danmarks gärde, Tynningö och Essingen. En helg fylld med lek, glädje, kusiner, goda vänner, barn, röj och andra härligheter.




















Elias har haft fullt upp i helgen, kan vara därför han sovit stora delar av denna dag. Han har njutit till fullo hela lååånga helgen. Varit i centrum. Vi började i Skuttunge där han fått nöjet att kika på sina kusiner. Samuel, Tilde och Telma är alla favoriter hos vår lilla kille. Elias har också varit med mamma och mormor och fixat lite i stugan. Vi trotsade alla mygg. Dessa fruktansvärda varelser. I år är de riktiga "Belgian Blue". Kan någon berätta vad de gör för nytta på vår planet?

Fredag blev det en otroligt mysig dag hemma hos Familjen Tullberg. På deras 97 kvm altan kan man göra mycket skoj. Elias fick här leka med sin vän Vera. Otroligt söta ihop. Vera och mamma har haft ett mycket givande samtal och planerat för framtida giftemål 2034.
































































Lördagen spenderades på pappas kusin Micke och hans flickvän Karins landställe på Tynningö. Här har Elias lekt med jämnåriga Olle och 3-åriga Valter. Valter kommer bli en idol. Elias skrattade så han nästan kiknade när Valter sparkade boll. Vill vara med! Kan inte! Nästa år! Mamma och pappa fick fantastisk mat och mycket trevligt sällskap.







































































I övrigt. Elias sitter nu själv i stol och äter. Dricker. Kladdar. Njuter av att får vara med. Älskar gröt och än bättre spaghetti och köttfärssås (till mammas stora glädje ;).








































Nu får vi se vad veckan har att bjuda på!

onsdag 15 juli 2009

Playdate...

Ja jag har faktiskt blivit så vuxen att jag har "lekträffar" nuförtiden. Elias möter sina jämlikar. Idag, suttit i parken vid vattnet tillsammans med John-Tiger och mamma Christine. Detta exemplariska barn som klarar 5 minuters metoden och som lugn sover fint i vagnen. Elias bara röjer. Men älskar min lilla kille. Han får röja hur mycket han vill. Han får mig att skratta och gör mig glad inombords varje sekund.

Förutom att leka i parken har vi också varit på visning på en trea. Skulle säga att den var helt ok. Stora ytor för Elias att leka på. 87 kvm är nästan 30 kvm mer än vad vi har idag. Dock inte så förtjust i ekdetaljer och svart sjöstenskakel och klinker. Jag är ju "a white kind of girl". Ja på alla sätt och vis faktiskt. Kämpar med att bli brun. Kan jag inte bara få lite färg då.

Nu sover Elias sin eftermiddagslur i sängen. Mamma passar på att lapa sol och dricka kaffe på balkongen.

Livet är bra härligt!

Våra lekkamrater:


















"Stekarn" och "Byggarn"...

Tynningö lördag

Veckans schema:

Onsdag: Pappa jobbar till minst 17.00. Elias och mor hans ute på långa och härliga sommarpromenader. Titta på ny lägenhet. Billigt!

Torsdag: Elias och mor till Skuttunge på sommarlov. Pappa jobbar.

Fredag: Elias och mor till bekanta i Uppsala, pappa jobbar kort dag och täcker upp tidigt. Grill och mys på kvällen. Sen hem till Stockholm inte alltför sent.

Lördag: Tynningö och hälsa på kusin Mike, Karin och barnen. Sommarlov på riktigt. Bada, sola och bara mysa!

Söndag: Slappardag på Essingen. Kan bli Ikea en sväng.

En fin vecka. Sen är det bara en vecka kvar till en månads semester. Äntligen kanske man kan säga...

tisdag 14 juli 2009

Hjärtat blöder...

All skit åt 5-minuters metoden. Denna kväll klarade vi 20 minuter innan våra hjärtan gick i totalkrasch. Elias gråter. Undrar varför vi lämnar honom. Elias gråter allt mer. Alldeles utom sig. Tillslut plockar vi upp honom. Han fortsätter gråta och skrika, visar vart skåpet ska stå. Han hulkar i säkert 15 minuter innan vi får ner honom och han somnar i pappas famn. Helt utmattad.

Jag hatar 5-minuters metoden. Denna ärbara metod som alla använder och som fungerar så bra. Aldrig mer. Han ska få sova i min famn tills han blir 15... minst.


Bilder...

När man inte har något annat att skriva om...

Fikar med mammas vän Alexandra:


Slappar lite:


Frågandes:


Vad vill hon?


Den där ser god ut...


Skeptisk:

söndag 12 juli 2009

Sömnen

Elias tycker forfarande inte att man ska somna någon annanstans än i pappas/mammas famn. Det är bara så det är med den saken.

Idag. Elias i säng 20.27. Skrik till 20.41 - oavbrutet trots tappra försök till att trösta. Upp i famn 20.42.

20.42.15 sover.

Jag tror vi hamnat i en rävsax här.

Annars var det en fin helg. Grilla och snacka lite skit i Björklinge i fredags. Avrundning 23.30 med sovande bebis mot axel och sen ner i bilbarnstol. Inte kul tyckte Elias, men det får bli så ibland. Elias hade två kompisar på plats som var 10 månader respektive 2 år. Dessa var han facinerad av och bergundade noga. Sedan fick han låna en likadan gåstol som vi har hemma och då blev det fart på killen. Han kunde förvisso bara gå åt vänster men högröd i ansiktet och uppspelt av glädjen att kunna förflytta sig själv. Härligt.



På lördagen hängdes det ute hos Carros föräldrar i Skuttunge och Elias kunde njuta av att få vara med sina kusiner. Dessa showar och tar hand om honom och han njuter i fulla drag av uppmärksamheten och ser ut att vilja hänga på i deras lekar. Han liksom försöker delta men det går ju inte ännu så han får nog fortsätta titta på ett tag till. Nästa sommar blir det full fart!

Härligt med sommar och barn, sol och regn, kallt och varmt. Vi är i Sverige nu, det känns. Då är det aldrig mer än lagom vet man ju. Hyfsat. Vädermässigt alltså. Men det får gå.

fredag 10 juli 2009

Så, hur sover man nu då?

Man sover gott. Man gör faktiskt det.


Elias är 5 månader och han sover också gott för det mesta. Han vill vaggas till sömns i famnen varje kväll och tycker liksom att hans 8,5 kilon är fjäderlätta för stunden. Han vill liksom vila kroppen mot vaggarens arm och luta sitt lilla huvud mot dennes bröst och lyssna på hjärtslagen. Han vill bli pussad på huvudet och vyssad. Och så gungar vi. Fram och tillbaka i hallen gungar vi, tills hans huvud blir tungt och och ögonlocken tyngre och till slut sover. Mina armar har nu samma proportioner som en tennisspelares. Den vänstra, som inte vaggar är normal och den högra är riktigt stor.


När vi lägger Elias i sin säng för att somna helt själv för första gången tittar han med skepsis på oss. Han ser förvirrat glad ut. Sen säger vi godnatt och pussar pannan. Sen går vi. Vi sätter oss på helspänn i soffan och lyssnar.


- Skriker han?

- Nej han jollrar.

- Nu skriker han!

- Ja, nu!

- Ta tid!


Mamma tar nu tid. Två minuter "ska dom få skrika" sen ska man gå in och trösta och klappa lite och sen gå ut igen. Och ta tid på två nya minuter. Efter en och tretti får vi hålla i oss i soffan för att inte rusa in. En och förti. En och femti.


- Äh, skit i det nu går vi.

- Ja för fan.


Elias har tårar på kinden och besviken blick. Han undrar hur fan vi kan lämna honom där? Han undrar varför han inte får somna i famnen. Med 8,5 kilos tryck över biceps och svettig pappapanna. Därför att det står så på lappen försöker jag telepatera över till honom medan jag klappar. Tröstar. Lappen man får hos BVC instruerar om att tvåminutersmetoden är the shit. Barnet lär sig på tre dagar står det. Håll ut bara.



Elias är rödgråten, fortfarande besviken och trött.



BVC kan dra åt helvete. Min högerbiceps behöver träning. Tunga ögonlock, tungt huvud. Två minuter hinner inte ens gå innan han sover. I famnen.