fredag 30 november 2012

Det värsta som hänt mig.

Trots att det var några timmar sedan har jag fortfarande en grav ångest och är nära till tårar. Sedvanligt tog vi oss ut i morse för att lämna Elias på dagis. Stora killen var helt överlycklig över snön och efter varje meter var jag tvungen att stanna och göra en snöboll till honom. Som vanligt skulle vi korsa vägen för att gå vår genväg bakom affären. Elias gick bakom mig. Jag håller alltid honom i handen när vi går över vägen eller om jag inte får det håller jag honom i kläderna. Jag sa till honom - nu går vi över vägen, så började jag ta ner barnvagnen för trottoarkanten. Ser då i ögonvrån att det kommer en bil så jag säger till Elias att stanna, bara det att när jag kollar bak är han inte där han är på väg mellan bilarna bakom mig. Jag skriker - STANNA Elias det kommer en bil. Men han går rakt ut. Allt jag minns är att jag skriker -ELIAS!!!! NEJ!!! och jag ser honom mitt på vägen och bilen kommer från min höger. Tur nog körde bilen inte så fort (men det ska tilläggas att det är en halka utan dess like här i Stockholm idag) och han var vaksam i trafiken för han hann styra undan. Jag skriker till Elias. Elias börjar gråta. Killen i bilen frågar om vi är ok. Jag viftar bort honom. Elias vill inte leka med mig säger han, jag är dum. Försöker förklara varför jag skrek. Han lyssnar inte. Sen kramas vi och jag bär honom halvvägs till dagis samtidigt som jag drar Charlie med den andra armen. Jag skakade i benen hela vägen. Tårarna kom efter. Chock. Tänk om han hade blivit påkörd. Det här var verkligen inte hans fel. Jag skulle ha tittat på honom innan jag sa vi går över vägen. Så att jag visste att han var med. Den ångest jag upplever nu är direkt obehaglig. Vad skulle jag göra utan er, Elias och Charlie. Efter händelsen gick jag och Charlie till Aspudden och packade upp några lådor. Sen gick jag och köpte lussekatter och "mums mums" som jag och lillkillen ska mysa på i eftermiddag. För det är fredagsmys!! MAMMA ÄLSKAR ER! I morgon flyttar vi. Dagens bebis.

torsdag 29 november 2012

6-månaders kontroll

I dag har Charlie varit på 6-månaders kontroll hos doktor Cecilia på Liljeholmens BVC. Allt var toppen med den lilla killen. Han vägde 10,3 kg och är nästan 74 cm lång. Som läkaren sa, han är stor men inte oproportionerlig :) Han ligger på den yttersta kurvan både i längd och vikt. Du är så underbar mitt hjärta. Nu inväntar vi bara nästa vecka då vi ska träffa någon allergidoktor och se över Charlies mage. I övrigt är det packa packa packa för på lördag goes Trettondagsvägen - Pilgrimsvägen. Over and out!

måndag 26 november 2012

Ett, två, tre..

... på det fjärde ska det ske. Jaha då var tand nummer fyra uppe då. Man får väl säga att det är tur att man inte ammar. Vid det här laget hade jag väl inte haft några bröst kvar. Tänderna är vassa som synålar. Söt är du i alla fall med dina sockerbitar. Och du gillar att borsta tänderna vilket bådar gott för framtiden :) Dagen har fortlöpt som följer. Vaknat, myst i sängen Elias, Charlie och mamma (pappa var tidig på jobbet), frukost, lämnat på dagis, varit en sväng på mammas gamla företag ute i Haninge och träffat Lise, Mimmi och Annette. Vidare bilen hem för att bara fortsätta vara tillsammans du och jag innan hämtning på dagis. Somliga kanske tycker vi har tråkigt du och jag Charlie. Men bildbevisen nedan säger nåt helt annat ;)

fredag 23 november 2012

Nu är det fredagsmys..

.. Charlie, Elias, pappa och jag. Så avlöper sången från morgon till kväll fredagar som denna. Och vi har verkligen mys och redan nu traditionsenliga rutiner. Även om Charlie tyvärr är för liten att medverka i så stor utsträckning då mycket av myset avser något att äta, men det fysiska som att sitta och kramas i soffan till Bolibompa där är han medelpunkten. Jag och Charlie hämtar alltid Elias lite tidigare på fredagar sen går vi till hemköp och inhandlar "mums mums" (ni vet sånna där med tunn choklad och vitt skum i). Sedan vidare hem för att fika. God middag lagas i väntan på pappan i huset och massor av tända ljus. 18:00 börjar Bolibompa och då poppas det popcorn. Sen kramas vi!! Det är så underbart med fredagar. En hel helg framför sig bara vi, alla fyra. Trevlig helg!

torsdag 22 november 2012

Det blev ju människa av mig också...

.. vem hade kunnat ana det. Vi är just nu mitt uppe i flytten där Trettondagsvägen goes Aspudden igen. Det mest förlösande med att flytta är att RENSA. Detta resulterade i att jag häromdagen hittade en massa gamla dagböcker och annat bråte. Jag säger då det, vilken komplex tonårsperiod. Är det bara jag eller är alla tjejer så här? Det är allt från att man är kär i tre killar samtidigt, hatar den, älskar den, osams med den till ena veckan gillar man honom andra veckan älskar man en annan och veckan därpå kär i en tredje. Man hatar sig själv. Alltså det är verkligen "skämskudden" fram och ansiktet lyser rött. Men i bland lite gulligt att läsa om första kyssen etc. Just nu känner jag mig innerligt glad att jag inte fått någon tjej, jag har visserligen noll inblick i en tonårskilles tankar men det får Mats ta. Jag har gjort mitt, med mig. Och resultatet blev ju i alla fall helt okej ;) I övrigt har dagen med Charlie löpt på i lugnt tempo. Lämnat Elias på dagis, sovit i vagnen, myst, sjungit, träffat mammas kompis Karin för en lunch. I skrivandets stund sover Charlie i vår säng och jag sitter här med en kopp kaffe och några chokladrån. Väntar på att klockan ska bli 14:45 då vi ska ta samma runda ner till dagis och hämta en sprallig och härlig liten storebror. Have a nice one!

onsdag 21 november 2012

Charlie Johan Henry Johansson

Charlie min fina lilla kille. Du är verkligen helt underbar. Du har många sidor som är väldigt lika din storebror. Du är nöjd bara du får vara med och bli buren. Du älskar gåstolen. Du älskar din storebror, det finns ingen som kan få dig så intresserad och skratta så mycket som Elias. Du älskar att bada, att slå händerna i vattnet så det skvätter över oss alla. Du sover gott i vagnen bara du är halvsittande och det finns inte mycket som kan få dig så koncentrerad som "babblarna". (www.babblarna.se) Den här gången passar jag verkligen på att bara njuta av att vara hemma. Med Elias var allt så nytt och man var så orolig. Men med dig är det annorlunda, vis av erfarenhet. Vi kan vara hemma en hel dag bara du och jag och bara mysa. Vi sjunger (läs jag ;), pratar och leker. Ingen stress bara du och jag. Njutbart!

torsdag 15 november 2012

Lyckligaste tiden i mitt liv

En "dimmig" afton för ett antal år sedan, i en annan stad på en annan plats, blev jag spådd av en något överförfriskad dam. Hon sa att jag skulle få två helt underbara barn, just då skrattade jag och tänkte "det kommer aldrig hända". Och även nu när jag ändå väl sitter här med två helt underbara pojkar kan jag i bland komma på mig själv att tänka att detta är inte sant. Har det här hänt mig? Jag trodde verkligen inte att man kunde älska två personer så mycket som jag älskar er, Elias och Charlie. Jag kan även i bland komma på mig själv att tänka "vad skulle jag göra utan er?". Välkommen till den lyckligaste tiden i mitt liv :)